Autumnleaf

"I Låt de gamla drömmarna dö har John Ajvide Lindqvist samlat texter skrivna under lång tid i vitt skilda sammanhang. Här finns allt från efterfrågade noveller, sketcher och kåserier till recensioner och Sommarprogrammet från 2006. Inte minst finns här novellen som gett samlingen dess namn, och som ger svaret på vad som hände Oskar och Eli sedan de stigit av tåget där Låt den rätte komma in slutade. Vissa av texterna har publicerats tidigare, däribland följetongen Tindalos och långnovellen Ansiktsburk, andra är helt nyskrivna eller har bara framförts på scen. Allt inleds med ett specialskrivet förord. Det här är en bok för dem som vill läsa allt, för dem som vill veta hur det går och för alla som vill prova på att tillbringa några timmar i John Ajvide Lindqvists skrämmande och fascinerande värld."

Och vad tyckte då jag om denna bok? Jo, tack, jag gillade den! Just noveller gillar jag. Man kan läsa lite då och då. Man kommer ifrån punkt A till punkt B i hyfsat snabbt tempo. En viss charm. Även om noveller inte går att jämföra med en riktigt tjock och spännande bok. Allt har sin charm.  

Något John Ajvide Lindqvist kan är verkligen att fånga läsaren. Hans berättelser är inte som vanliga. De berättar om en skrämmande värld som fascinerar en, man vill lägga ifrån sig boken för det blir för mycket samtidigt som man bara måste läsa vidare. Man är fast. Författaren har en i sitt våld och med tanke på det som verkar finnas inuti John Ajvide Lindqvist vet jag inte riktigt om detta enbart är positivt. 

Tillbaks till boken. En del bitar i boken ger ingen wow-känsla. Men de bitarna finns där och när man läser dessa sitter man fast. Rejält. Slukar sida efter sida. Får en tomhet när jag nått sista punkten. Begäret är väckt. Man vill veta mera. Läsa mera. 

John Ajvide Lindqvist är för mig den bästa författaren just nu. Han gör en inte besviken. har du inte läst något av honom? Gör det! Du har missat något stort!

Betyg: 5 av 5

Boken ges ut av Ordfront förlag.