"Oren" av Maria Fogelberg Nelson

"Högt upp, upp i himlen för den svarta fågeln mig. Och där nere, bland det vajande gräset på den ockrafärgade marken, med slutna ögon och hårt sammanpressade läppar, ligger jag, samtidigt som djävulen rider mig. Det gör ont, men jag kan inte skrika. Rädslan har greppat mig och jag är bortom det här livet.


Äventyrs- och kärleksromanen OREN utspelar sig 1386-1389, perioden innan Kalmarunionen, då Sverige regerades av den tyska kungen Albrekt av Mecklenburg och Norge och Danmark av drottning Margareta. Berättelsen utspelar sig i huvudsak i Västergötland, på Kindaberg (Kinnekulle) och i Tywid (Tiveden) och handlar om fem unga människor som av olika omständigheter råkar i olycka, kärleksvåndor och stridigheter. Romanen flätar samman fiktiva personer med historiska, dock är själva kärnhistorien skönlitterär.

Maria Fogelberg Nelson vill med boken levandegöra medeltiden, med fokus på kvinnans liv, som var hårt och skoningslöst. Hur kyrkan, folktron och sedvänjor påverkade människan i smått som stort. Maria är övertygad om att människans inre väsen inte skilde sig avsevärt från den moderna människans själsliga våndor och inre tankebanor men att konsekvenserna var annorlunda. Våldtäktsoffer och barn födda utanför äktenskapet blev straffade i Sverige under medeltiden."

Jag trodde detta skulle vara en bok för mig men den fångade mig inte alls. Ärligt så tog jag mig aldrig fram till slutet. 

Betyg: 1 av 5