Ont


Jösses. Hormonspiral på plats men rent ut sagt fy f-n vilken smärta. Och än har den inte lättat. Lägg till blodbad och illamående. Ev läkarbesök imorgon om det inte blir bättre, troligen har ett kärl blivit skadat vid insättningen. Bara hoppas jag slipper akuten ikväll/inatt.

Smärta

Nu är första steget taget i behandlingen mot mina smärtor. Jag har nu en hormonspiral insatt. Insättningen var hemsk. Föder hellre barn är genomlider den smärtan igen. På hemvägen fick det bli ett par stopp och jag funderade allvarligt på att ringa efter en ambulans. Så ont. 

Så just nu ler jag inte.

"Pensionatet vid världens ände" av Camilla Davidsson

"På den tusenåriga  pilgrimsleden till Santiago de Compostela finns ett talesätt  att den verkliga resan börjar när du har återvänt hem. Emma lämnar Caminon med förhoppningar om ett mer harmoniskt liv. Hemma i Stockholm väntar ett oemotståndligt jobberbjudande och flera sms från Eric, amerikanen som ett par månader tidigare lämnat henne för en annan kvinna. Trots sina föresatser tackar Emma ja till det prestigefyllda jobbet och snart ser tillvaron helt annorlunda ut än hon tänkt sig. En oväntad resa blir början på en negativ spiral som slungar Emma tillbaka ner i det mörker hon försökt lägga bakom sig. Hon ser ingen annan utväg än att återigen fly. Denna gång till en plats så nära, men ändå så fjärran att den kunde ha legat vid världens ände.
Pensionatet vid världens ände är en fristående uppföljare till Under Vintergatans alla stjärnor. Böckerna ingår i en intelligent och tankeväckande feelgood-trilogi om en ung kvinnas väg mot inre utveckling." (Lånat från Bokus)
 
"Pensionatet vid världens ände" är Camilla Davidssons andra bok i det som är tänkt som en trilogi. Den första boken "Under vintergatans alla stjärnor" blev helt klart förra årets bästa bok hos mig (rescensionen hittar du HÄR). Denna bok tar vid där den första slutar och visserligen är inte året slut än men just nu lutar det starkt åt att hon tar hem årets bästa bok hos mig igen.
 
Jag gillade ettan starkt så jag var lite frågande inför fortsättningen. Alltför ofta kommer uppföljare som inte alls håller måttet och det känns lite som många skriver för att skriva, utan mening och innehåll. Men så är inte fallet här. Jag föll pladask för den första boken och den fick full pott, fem av fem. Problemet är att denna bok är bättre än den första enligt mig så nu räcker inte min poängskala till. Så för första gången kommer en bok att kamma hem ett plus.
 
Jag gillar att Emma gör som hon gör. Det händer alltför ofta att jag tänker att "jösses jänta lär du dig aldrig" men det är just detta som gör att jag gillar Emma. Hon är mänsklig och igenkänningsfaktorn är hög, det gillar jag verkligen. Jag kan inget annat än jubla högt. Att jag får läsa dessa böcker känns som en ära. Att Emma släpper in mig i sitt liv. Lite som att tjuvläsa någons dagbok. Helt galen känsla men författaren lyckas verkligen måla upp handlingen på ett sådant sätt att det faktiskt känns som man är där tillsammans med Emma.
 
Och slutet. Åh jösses! När kommer trean? Vill läsa den nu.
 
Har du läst ettan så måste du bara läsa tvåan, och har du missat ettan så se till att läsa den. Du har missat något stort!
 
Betyg: 5+
 
 
Visa fler inlägg