"Porto Francos väktare" av Ann Rosman



"En ung kvinna stiger iland i Marstrands hamn en septemberdag 1793. Håret är kapat under mössan, hennes bröst är lindade och byxorna hänger löst på den gängliga kroppen. Runt omkring myllrar det av liv; sjömän på skeppen, handlare, brottslingar som fått amnesti i frihamnen. Hennes enda hopp står till att de ska ta henne för en man, att hon ska hitta arbete och någonstans att bo. Att hon inte ska tvingas åka tillbaka.
220 år senare görs ett gruvligt fynd på Klöverön. En kvinna och ett spädbarn hittas döda i Gamle mosse och kriminalinspektör Karin Adler kopplas in. Men att identifiera de två döda visar sig vara lättare sagt än gjort. Det enda man kan säga med säkerhet är att de har legat i mossen länge. Väldigt länge.
Trådarna leder Karin Adler långt tillbaka i Marstrands historia, och sakta men säkert nystas en osannolik historia upp."
(Hämtat från Bokus)
 

Succé igen. Ann Rosman kan verkligen fånga en läsare med sina underbara historier. Jag gillar miljöerna. Jag gillar personporträtten. Jag gillar att få en ny bok av Ann Rosman i mina händer. Hon blir bara bättre och bättre tycker. Hennes första bok var lite trevande, den andra var lite bättre och denna gången är det fullträff.
Det enda negativa jag kan se med hennes böcker är att man läser ut dem för fort eftersom de är spännande och det är alltid lika tomt och tråkigt efter att man slutfört en bok. Man vill stanna kvar i bokens miljö! Och så har det varit med hennes två tidigare böcker och så var det med denna. Ann Rosman är en stjärna!

Betyg: 5 av 5